Webbplatsens överlägg

2 – 24 maj 2015 – Lotte Hagermann

VARDAGSSÅNGLotta Hagerman, måleri

”Alltid lika spännande för mig själv också. Vad kommer att hända när jag börjar på en ny målning? Njutbart att locka fram växtdelar, mänskliga varelser, djur, insekter, fiskar och fåglar ur en slät dukyta med estetiskt tilltalande färg som start… och sen…mellan bladformer och ornament börjar något framträda. Men vad? Ett svartsjukedrama, gräl med oövertänkta avsked, yttringar av kärlek och trots, eller helt enkelt en lugn simtur i blankt vatten. Dagshändelser, tidningsartiklar, böcker och musikstycken kan också tilldelas sin färg och form för att komponeras in i målningen.

I mina arbeten strävar jag efter att göra målningen tydlig, men motivet mångtydigt.”

 

”De första åren efter utbildningen gjorde jag bildvävar, broderade, sydde textila applikationer,
ritade mönster till gardiner, handdukar, filtar, ryamattor, tapeter, klänningstyger, mycket textiltryck, och målade samtidigt tavlor. 1969 presenterade jag en scenisk installation med tygskulpturer, nästan stora som människor, i ett av rummen på Krognoshuset i Lund. En grupp formgivare, mig själv inberäknad, tog 1970 initiativ till att bilda “10-gruppen”. Vi lät trycka våra textilmönster och sålde tygerna i egen affär. Vi gjorde utsmyckningar för offentlig miljö men också utställningar kring våra tyger och tapeter. Vi byggde upp hela rumsinteriörer tillsammans i Stockholm, New York, Paris och andra platser, en kollektiv, kreativ utmaning. Härefter beslutade jag att satsa all min energi på måleri, lämnar 10-gruppen 1976. På galleri Doktor Glas i Stockholm 1979 gjorde jag en utställning med målade stilleben. Motiven, det kunde röra sig om glas, porslin, bestick, sysaker, tyger, var ibland starkt förstorade.

TECKEN

I oktober 1980 var det dags för ’Vi arbetar för livet’, en manifestation med ett 30-tal kvinnliga konstnärer som fyllde Liljevalchs konsthall. Här var vi två som fick hand om en stor museisal för att skapa rumsinstallationen ’SKANDAL I KONSTHISTORIEN’. Vi ville visa på att det visst funnits en rad mycket framgångsrika kvinnliga konstnärer, verksamma på 1500- 1600 och 1700-talet. Genom att inte ta med dessa konstnärer i nya upplagor av uppslagsverk, hade vi förmenats en viktig del av vår konsthistoria.

Vid restaureringen av Ekotemplet i Hagaparken 1993, anlitades jag att på byggnadsställningen och i ateljén återskapa templets skadade och för länge sen övermålade dekor, detta med pensel, oljefärg och utskurna schabloner.

Sedan länge är det fritt måleri som gäller för mig. Just nu använder jag helst akryl/vinylfärg på uppspänd linneduk, eller uppspänd polytoile (glasfiberduk).”

 

Lotta Hagerman har ställt ut över hela Sverige och är representerad vid Nationalmuseum, Röhsska Muséet, Göteborg, Kalmar konstmuseum, Statens Konstråd, ett antal utplacerade verk, på bl.a. flera ambassader. 7:e AP-fondens kontor i Sthlm och Astras kontor Södertälje. Hyresgästföreningens stora samlingssal på St Eriksgatan, Stockholm, Landsting och kommuner runt om i landet.

www.lottahagerman.se